På Solgläntans gård brukade hönan Frida ordna årets största påskfest. Hon skrev listor, räknade ägg och band gula band kring staketet. Men på morgonen före festen var färglådorna borta, äggkorgen tom och dekorationerna utspridda över gårdsplanen.
Frida kände hur fjädrarna reste sig. ”Allt är förstört”, sa hon. Sedan såg hon små tassavtryck i leran och bestämde sig för att undersöka innan hon drog några slutsatser.
Spår mot ladan
Hunden Rufus följde med. Spåren ledde till ladan, där tre kaninungar gömde sig bakom en höbal. Framför dem stod penslar och två tomma färgburkar.
”Vi ville göra en överraskning”, erkände den minsta kaninen. ”Men korgen välte genom luckan i golvet.”
Under plankorna låg äggen oskadda i mjukt hö. Färgburkarna hade däremot rullat genom en gammal ränna och hamnat nära bäcken. Frida var fortfarande stressad, men hon såg att kaninerna inte hade velat förstöra något.
”Då löser vi det tillsammans”, sa hon och strök det första arga strecket från sin lista.
Alla får en uppgift
Ankorna simmade ut och hämtade färgburkarna. Fåren torkade våta band i sin varma ull. Hästen Bruno drog fram det långa festbordet, och katten Maja fångade pappersblommor som vinden hade blåst upp i ett äppelträd.
Färgerna i burkarna hade blandats med varandra. I stället för klargult och rött fanns nu turkos, lila och en märklig grön nyans. Frida suckade. Hon hade föreställt sig en traditionell fest där allt såg ut som förra året.
Kaninungarna doppade försiktigt ett ägg i den lila färgen. När det torkat målade de små stjärnor ovanpå. ”Det ser ut som kvällshimlen”, sa Rufus.
Snart fick varje djur måla ett ägg som föreställde något de tyckte om. Ankorna gjorde vågor, fåren målade moln och Maja målade ett garnnystan. Frida valde ett grönt ägg och ritade en solros på det.
Det som inte stod på listan
Precis före festen upptäckte de att vinden hade rivit ner skylten vid vägen. Utan den skulle gästerna kanske gå fel. Frida letade efter hammaren, men den fanns inte i verktygslådan.
Då ställde sig Bruno vid vägskälet med en gul duk över ryggen. Maja satt på staketet och jamade när någon närmade sig. Kaninungarna ritade pilar i sanden. Lösningen var inte lika prydlig som en skylt, men ingen gäst missade gården.
När solen sjönk började festen. Bordet var fullt av bröd, morötter och små kakor. De ovanliga äggen lyste i alla färger. Frida såg hur gästerna stannade länge vid dem och berättade vad varje motiv betydde.
Hon tog fram sin lista och skrev en sista rad: ”Nästa år: lämna plats för överraskningar.”
Frida hade räddat festen, men inte genom att göra allt själv eller få allt exakt som planerat. Festen blev lyckad därför att alla fick bidra med det de kunde, och därför att ett misstag fick bli början på något nytt.
Efter sagan
Vad gjorde Frida när hon blev arg? Prata om varför det kan vara klokt att ta reda på vad som hänt innan man skyller på någon.
Fördjupa läsningen
Som skapande aktivitet kan ni designa ett påskägg som visar något du tycker om, precis som djuren i berättelsen. Bilden eller texten behöver inte återge sagan exakt. En ny figur, annan miljö eller ett annorlunda slut visar att barnet har förstått berättelsens byggstenar och vågar använda dem själv.
När Hönan Frida och den räddade påskfesten läses högt kan berättelsen tas i ett svep eller delas vid en rubrik. Stanna gärna före lösningen och fråga vad huvudpersonen skulle kunna göra. Barnets gissning blir ett eget perspektiv, inte ett svar som måste vara rätt.
Efter Hönan Frida och den räddade påskfesten kan en favoritmening läsas en gång till med fokus på rytmen. Välj sedan tre ord för stämningen och koppla dem till en färg, ett ljud eller ett ansiktsuttryck i en egen illustration.
I ett gruppsamtal om Hönan Frida och den räddade påskfesten kan varje deltagare välja ett viktigt ögonblick och förklara varför det förändrar handlingen. Olika val visar att samma berättelse kan förstås från flera håll.